Har du bra förslag på examenspresenter?

 

Igår skickade jag in de allra sista inlämningsuppgifterna för min mentaltränarutbildning. Tänk att om bara en och en halv vecka blir jag klar med hela utbildningen!

Det blev intensivt med studierna på slutrakan för att jag skulle hinna få allting inlämnat. De senaste veckorna har jag suttit med näsan i en bok mest hela tiden. Ibland har jag slitit mig loss för att fixa mat till familjen, för att sedan krypa tillbaka in under flitens lampa.

Under det ett och ett halvt år långa studieprogrammet har många aha-upplevelser, insikter och slutsatser sett dagens ljus.

På grund av den häftiga studietakten på slutet så känns det just nu som “information overload” i min hjärna. Kommer nog att behöva lite tid för att strukturera upp allt jag lärt mig samt framförallt hur jag ska använda all denna nya kunskap på bästa sätt.  

Idag när jag gick omkring och kände mig nöjd över att allt är inlämnat så slog det mig plötsligt att jag måste ju belöna mig själv med en examenspresent, så flitig som jag har varit!

Vad skulle det kunna vara? Har du några bra idéer kära läsare?

Hurraa om en och en halv vecka kan jag titulera mig mentaltränare!!

Publicerad 07.05.2017 kl. 21:16

Nu har jag gjort en förbluffande upptäckt! Jag är mer stressad hemma än på jobbet!

 

Visst har jag läst om undersökningar som säger att kvinnors stressnivåer stiger efter jobbet när de kommer hem till alla väntande hushållssysslor, men jag har inte känt mig träffad. Eftersom mitt arbete är väldigt krävande och innebär konstant förändring, högt tempo och stor variation i arbetsuppgifter så har jag tänkt att den största belastningen på mig sker under arbetstid och inte hemma.

Men nu har jag bevis på det motsatta!

Jag har nämligen testat en stressring i två veckors tid.

Ringen, som tagits fram av finska Moodmetric, håller koll på stressnivåerna. Det gör den genom att mäta hudkonduktansen, alltså kroppens förmåga att leda ström – när man är stressad svettas man och då leder huden mera ström.

Mätresultaten laddar man ner till en app och får via den en sammanfattning på hur stressnivåerna varierat under dygnet. Något jag tyckte att det var mycket intressant att följa med!

Under de två veckorna gjorde jag tre fascinerande iakttagelser. Den första var alltså dethär med att stressen sköt i höjden när jag kom hem från jobbet. Jag förstår nog varför. “Hej mamma, så bra att du kom hem, jag har matteprov imorgon och behöver hjälp”. “Hej mamma, så bra att du kom hem, den här blanketten ska fyllas i och den borde ha varit inlämnad igår”. “Hej älskling, så bra att du kom hem, finns det någon mat?”….

Den andra upptäckten var att minst jäktad var jag när jag var i “flow”-tillstånd.

Då jag var djupt koncentrerad på någon arbetsuppgift sjönk stressnivån markant. Detta stämmer bra överens med vad forskare kommit fram till när de undersökt fysiologiska reaktioner under flowtillstånd; andningen blir långsammare och djupare och liknar en mediterande persons andhämtning.

Den tredje insikten hade med med återhämtning att göra.

Ringen kan inte skilja mellan positiv och negativ stress, eftersom kroppen reagerar likadant då man är engagerad eller ivrig som när man är jäktad eller orolig. Men oavsett vilket, så behöver kroppen ändå återhämta sig.

Jag är så lyckligt lottad att jag sover mycket bra, så oftast får jag tillräcklig vila genom sömnen. Dock fanns det även dygn då jag inte kom ner till ett tillräckligt lågt stressmedeltal, så detta med att ta igen mig är nåt jag behöver fästa mer uppmärksamhet vid. Man kan t.ex. göra avslappnings- eller mindfulnessövningar för att varva ner efter en intensiv dag.  

Så vad kan vi lära oss av detta?

  1. Det är viktigt att lära sig att känna igen sina egna stressmönster. Vad är det som förorsakar mest påfrestning i ditt liv? Kan du undvika eller ändra på de situationerna? Kanske be barnen vänta en halv timme med sina önskemål efter att du kommit hem så att du hinner koppla av med en kopp kaffe och dagens tidning?
  2. Försök tänka ut vad är det som gör att du kommer in i “flow”-tillstånd och planera in tid för sådana saker i ditt liv. För mig är det t.ex. när jag läser en bra bok, skriver eller syr.
  3. Se till att du får tillräckligt med återhämtning. Stress är inte farligt om man bara ser till att vila tillräckligt. Om man går upp i varv, även om det är en bra känsla, så måste man varva ner efteråt, annars kan positiv stress utvecklas till negativ.

Första steget till att minska på och förebygga stress är att förstå de mekanismer, både interna och externa, som sätter igång dina stressreaktioner. För detta kan jag varmt rekommendera Moodmetric-ringen. Den är ett enkelt och välfungerande sätt att lära sig mer om vad som förorsakar stress just i ditt liv. 

Till vänster en dag då jag satt och skrev texter för en kampanj och hade flow, till höger en dag då jag hade huvudet fullt med idéer och var kreativ.

Publicerad 01.05.2017 kl. 21:43

Låt din längtan visa vägen till ditt innersta

 

Kommer du ihåg när du var barn och det blev vår? Belåtenheten över att hjälpa smältvattnet på traven och göra de glatt virvlande rännilarna ännu gladare genom att dra dem djupare och bredare… Fröjden när solen började värma och den kliande yllemössan kunde förbli i ryggsäcken…

Men framför allt den intensiva längtan efter att skolan skulle ta slut och det ljuva sommarlivet skulle börja… Vilken kittlande känsla det var!

Det är viktigt att få vänta och längta, att våga drömma om framtiden.

Det är lika väsentligt nu som då när vi var barn.

Ofta virrar vi dock bort oss i något jag kallar för “skenlängtan”.

Vi längtar efter mera pengar, bättre jobb, ny bil… Eller så bara längtar vi bort. Men vad är det vi EGENTLIGEN saknar när vi drömmer om materiella eller världsliga saker? Jo, det är den känsla de ger oss. Njutningen i att få  kliva in i en ny bil. Stoltheten över att landa drömjobbet. Tryggheten som mer pengar medför. Friheten som det skulle innebära att resa bort.

Vad vi behöver göra är att gå till botten med vår längtan.

Vad längtar du efter? Försök att se igenom en eventuell skenlängtan och identifiera vilken sinnesstämning det är som du vill uppnå. Detta är inte alltid så lätt och kan kräva lite träning, eftersom du bör komma i kontakt med dina innersta känslor.

En annan sak som för de flesta kräver träning är att vara här och nu samtidigt som man drömmer om framtiden.

Att vara i nuet är nämligen också viktigt, lika betydelsefullt som att vänta och längta.

Om du är som de flesta så trånar du efter sommaren just nu, gör upp planer och skapar kittlande förväntningar. Fortsätt med det och känn lyckan av att drömma dig bort till sommarens fröjder. Tänk dock på att även ta dig tid att njuta av den framskridande våren, ljuset som tilltar och naturen som vaknar!  

”I mars börjar solen värma.
I april sväller åar och bäckar.
Farväl friska vinter, välkommen kära vår igen!”

Citat av Paul-Eric Skogberg

Publicerad 04.04.2017 kl. 21:35

Mentalträna dig till snygga naglar

 

Det har skett ett mirakel! Jag har fått snygga naglar!

Denna lilla solskenshistoria börjar för ungefär en månad sedan. Det var utbildningstillfälle och temat för dagen var fobier. Som alltid på mentaltränarkursen var jag ivrig över att lära mig och insöp entusiastisk informationen om metoder för att bli av med fobier.

Sen kom det roliga – att omsätta teori till praktik. Vi kursdeltagare har alltid lika intressanta stunder när vi övar olika tekniker på varandra.

Eftersom jag inte har några fobier, valde jag att försöka bli av med en ovana istället – mitt eviga nagelbitande.

Jag skäms lite för att erkänna det, men jag har bitit på naglarna ända sen barndomen. Det går väl an när man är tonårsrastlös, men är inget som anstår en mogen kvinna i affärslivet. Diverse halvhjärtade försök med Stop n grow och tejpning ägde rum för länge sen, men misslyckades, varefter jag accepterade att mina naglar kommer att vara sönderbitna livet ut.

Det tragiska var att det räckte inte med naglarna, jag bet på skinnet runt omkring också. Ofta började det blöda och mina fingertoppar såg närmast ut som tagna ur en skräckfilm.

Tillbaka till kursdagen. Min kurskamrat ledsagade mig i en mentalövning för att bli av med mitt ständiga nageltuggande. Hela exercisen tog 5-10 minuter. Jag har inte bitit på naglarna en enda gång sedan dess!

40+ år av nagelbitande botades med en 10 minuters övning!

Ett mycket bra exempel på hur mental träning kan ge otroligt effektfulla resultat. En annan kurskamrat blev av med sin höjdskräck under samma tillfälle.

Nog är det lustigt hur en ovana kan fortsätta av bara farten år ut och år in. Speciellt när lite mentalträning är allt som skulle behövas för att bli av med den...

Här ska köpas nagellack!!

Gissa så stolt jag är över mina glänsande naglar som är finare än någonsin i mitt liv!

Publicerad 15.03.2017 kl. 21:34

Lär dig gilla läget och bli lyckligare

 

Igår morse sprang jag i bikini på en milslång strand med brännande het sand under fötterna och en turkos ocean i blickfånget. Idag har jag redan avverkat min första arbetsresa efter semestern – tillbringade dagen i ett intensivt mötesrum i Köpenhamn.

Livet bjuder på tvära kast ibland.

Jag var tvungen att uppbringa en enorm mental styrka för att skjuta stranden åt sidan och med full närvaro kliva in i diskussioner runt artificiell intelligens, maskinlärning och kognitivitet.

Erkännas bör, att det tog en stund att ställa om hjärnan. Den envisades med att hålla kvar bilden av den vita stranden, medan min tomma blick stirrade på regndropparna som träffade mötesrummet fönster.

När jag plötsligt kom ihåg att det kändes precis lika dystert för exakt ett år sedan efter semestern kunde jag inte låta bli att dra på smilbanden, speciellt när jag erinrade mig att jag då skrev ett blogginlägg om hur man bemästrar semesterbaksmällan. Efter att ha läst igenom inlägget kan jag bara konstatera att mina råd är precis lika aktuella nu som då. En sak vill jag dock tillägga:

Gilla läget!

Visst, att kliva upp klockan fem på morgonen, flyga till ett regnigt Danmark och sitta jetlaggad i ett syrefattigt mötesrum i 10 timmar låter kanske inte som en dans på rosor. Men livet kan inte vara en enda joggingtur i medvind på en solig sandstrand.

Det finns många som skulle vara glada för att få tillbringa en slaskig, kulen dag på ett kontor i Köpenhamn. Så även jag faktiskt! Givande diskussioner, trevliga kolleger och en aldrig sinande kaffemaskin är inte fy skam, tvärtom nåt att uppskatta och vara glad över!

Snabbt förbyttes dysterheten i engagemang och framåtblickande. Ja, jag gillar läget precis som det är just nu! Och inte nog med det, jag vill göra det bästa av situationen!

Det finns ett finskt ordspråk som jag älskar: "Eteenpäin, sanoi mummo lumessa." Fritt översatt: "Framåt, sa gumman i snödrivan."

Med gummans kloka ord önskar jag er alla en fin början på den första vårmånaden!

Gilla läget och acceptera att livet inte jämt kan vara en solig sandstrand, eller gör nåt åt saken! Valet är ditt!

Publicerad 27.02.2017 kl. 23:23

Sköna lördag & veckans blogg

 

Så underbart med en lördag utan någonting inbokat! Något som gör denna dag ännu underbarare är att jag har blivit utsedd till Veckans blogg på ratata.fi!

Tack för det Ratata, och tack även till alla er som läser mina inlägg! För mig är det viktigt att jag inte bara blajar på, utan att mina skriverier berör, peppar och gör folk glada. Jag hoppas att jag lyckas med det.

Jag hoppas också att det märks hur mycket jag njuter av att skriva. Så mycket skrivglädje har jag, att jag drömmer om att författa en bok. Tänk att få sitta vid köksbordet i morgonrocken och avverka kaffekopp efter kaffekopp medan fingrarna flyger över tangenterna, ord blir till meningar och meningar till berättelser...

Eftersom det dock nog kommer att dröja tills den dagen kommer, fortsätter jag att få utlopp för min skrivglädje här i min blogg.

Du kan läsa Veckans blogg –intervjun med mig här.

Jag önskar er alla en underbar lördagskväll!

Sköna lördagshälsningar från mig!

Publicerad 11.02.2017 kl. 16:00

Nu behöver jag goda råd!

 

Idag känner jag att jag måste skriva av mig genast på morgonen. Jag har nämligen legat vaken och grubblat halva natten.

Så vad är det för hemska saker jag har funderat på? Det beklämmande politiska värlsläget? Miljöförstöringarna i Östersjön? Hur alla hemlösa ska klara sig i vinterkylan?

Dessa oroväckande frågeställningar skulle visserligen få vem som helst att ligga vaken och grubbla, men det var faktiskt någonting mycket mer trivialt som har sysselsatt mina små grå; en handväska!

Allting började igår morse. Trots att det var lördag steg jag upp klockan åtta och gjorde i ordning en stadig frukost. En stund senare kom min kära man in i köket och undrade vad som stod på.

Jo, LoppisLördag!

Att gå på loppis är för mig en kär hobby. Nu var det länge sedan jag hade haft möjligheten att spendera en lördagsförmiddag med att rota i gamla saker. Som jag längtade!

Jag brukar nästan alltid gå till samma ställe, av tre orsaker. Där är rent och fräscht, personalen är glad och vänlig samt – det viktigaste av allt – vinsten går till välgörenhet.

Samtidigt passar jag på att ta med mig grejer som jag rensat ut hemma. Jag är i grunden en samlare, ni vet en person som sparar på varenda liten pryttel, eftersom “den kan vara bra att ha”. I något skede insåg jag dock att onödiga saker tar energi och bestämde mig för att börja sortera bort saker jag inte behöver. Under årens lopp har jag blivit rätt bra på detta, vilket jag är ganska stolt över. Ett bevis på att man kan ändra sina vanor till det bättre! Även denhär gången hade jag med mig två stora lådor fyllda med utrensade kläder och saker.

Ytterligare en bra sak med mitt ordinarieloppis är att utbudet är prima, eftersom omsättningen är så stor. Denna lördag var inget undantag. Efter ett par timmars ivrigt letande hade jag fyndat bland annat ett par jeans, en tröja och ett nyckelskåp. Jag var på slutrakan av mitt shoppande när jag fick syn på den. Handväskan!

En äkta Burberry, oanvänd. Jag kippade efter andan när jag såg priset; 8 euro. Snabbt nappade jag den åt mig, gick till kassan och betalade mina inköp innan någon skulle inse hur mycket väskan är värd på riktigt. Priserna på nya Burberry handväskor är väl från 500 euro uppåt…

Väl hemma undersökte jag den närmare. Besvikelsen var stor när jag var tvungen att konstatera att den var fejk.

Nu till dilemmat som har hållit mig vaken.

Ska jag behålla väskan eller inte? Om jag behåller den så understöder jag ju piratkopiering, även om jag själv inte köpt den från förfalskaren, vilket är olagligt. Dessutom är det väl pinsamt att gå omkring med en fejk handväska, trots att den ser äkta ut vid första anblicken? Om jag bestämmer mig för att inte behålla den, ska jag då föra den tillbaka till loppis eller bara slänga den? Om jag för den tillbaka så för jag ju bara ”skadan” vidare... Å andra sidan är det väl synd att slänga en fullt fungerande handväska som någon kunde använda?

Hjälp mig kära läsare!!

Såhär ser den ut, piratväskan. Vad ska jag göra med den???

Publicerad 05.02.2017 kl. 11:20

Hurudan är en bra chef? Jag har svaret!

 

“Ett betjänande ledarskap skyddar från utbrändhet”. Det var rubriken på en artikel som jag nyligen snubblade över. Den förtäljde om en färsk, finsk undersökning med slutsatsen att en betjänande ledare minskar risken för att de anställda ska gå in i väggen.

Artikeln erbjöd dock ingen definition på vad som avsågs med ett betjänande ledarskap. Lite efterforskning gav snabbt resultat. Det visade sig att begreppet hästammar ända från antiken! Så intressant, en gammal ledarskapslära som gått mig förbi trots att jag är en ivrig informationsinsupare vad gäller olika chefsstilar.

Formellt befästes konceptet “Servant Leadership” år 1970 av Robert K. Greenleaf i en berömd essä. Han beskrev en ledarskapsstil, där ledaren sätter de anställda och deras behov i första rummet samt hjälper dem att utvecklas och göra bra ifrån sig.

Den ledarskapsfilosofi som jag förespråkar har fått ett namn!

Betjänande ledare är bland annat lyssnande, empatiska, ödmjuka, förutseende samt goda kommunikatörer. I motsats till en hierarkisk chefsstil fokuserar det betjänande ledarskapet på samarbete, tillit, öppenhet och ett etiskt användande av makt.

Jag kommer osökt att tänka på, att en och annan (trumpen) boss ute i stora världen skulle ha stor nytta av att bekanta sig med det betjänande ledarskapet…

Den där undersökningen kom förresten fram till någonting jag tycker är självklart – det är ju uppenbart att en förman som har de ovan beskrivna kvaliteterna ger nöjdare medarbetare och gladare arbetsplatser! Den stora frågan är hur vi kan få fler chefer att bli betjänande ledare..??

Vad är likheten mellan en delfin och en bra chef? Vänlighet, harmoni, lekfullhet, generositet, intelligens...

Publicerad 31.01.2017 kl. 07:30

Det är nytt år och livet rockar fett!

 

Attans vad jag redan gillar 2017! Har svårt att fatta att det bara har gått 12 dagar på det nya året, så mycket livat som det har hänt.

Det började redan på nyårsdagens kväll då jag fann mig själv rocka loss på scenen i Sverigebåtens nattklubb.

Även om jag i ungdomens glansdagar hade en rätt så hyfsad sångröst, så liknar den nuförtiden mer ett patetiskt klagoljud. Den drillas ju endast när jag av hjärtans lust skrålar med i vad som råkar strömma ut ur bilradion (samtidigt som jag sittdansar), vilket inte på långt när är tillräcklig övning för att stämman ska klinga lika ljuv som en gång i tiden. Trots det så skulle jag vilja påstå ett en så svängig version av Freestyles “Vill ha dig” hade den publiken nog inte upplevt förut!

Väl hemkommen så gick det inte många dagar innan jag befann mig i en ny, lika överraskande situation.

Den här gången iklädd endast baddräkt och hjälm samt med en jättebadring under armen. Tillsammans med andra barnasinnade (läs: barn) stod jag i beredskap att kasta mig utför en våghalsigt virvlande vattenrutchbana, påhejad av yngsta sonen. När jag väl tumlat ner, samlat ihop armar och ben samt konstaterat att jag klarat denna riviga färd helskinnad, så när som på ett skrubbsår på armbågen, kunde jag inte låta bli att tycka att det var en ganska häftig upplevelse.

I tisdags kväll stod jag inför följande utmaning.

Jag hade lovat ordna en matlagningskurs för ett handbollslag som jag mentaltränar. Eftersom laget i fråga består av tonårspojkar, vars matintresse möjligen begränsar sig till läskedrycker och hamburgare, så var jag rätt så nervös för hur kvällen skulle förlöpa. Det hade jag dock absolut inte behövt vara!

Kostrådgivaren jag anlitat, Anna-Karin Mellblom, var oerhört inspirerande och kunde verkligen ta killarna på rätt sätt! Hon fick 20 rastlösa fjortisar att fullständigt koncentrera sig på hur man lagar nyttiga mellanmål samt kocka tillsammans så mjölet yrde och kryddorna sprätte. Det var otroligt fint att se deras hängivenhet och intresse för att lära sig nyttiga alternativ till chips och energidrycker.

Årsstartens händelser bildar helt klart ett mönster; jag har utsatt mig för utmanande situationer.

Varför? Har jag drabbats av ålderskris eller har jag behov av extra spänning i livet?

Nej, jag har startat en ny fas, en fas där ingenting är omöjligt. Jag älskar att sjunga men är mer än medveten om att jag sjunger hellre än bra. Så vad gör det? Huvudsaken att man gör sånt man blir glad av, går upp på scenen och ger järnet om man känner för det!

Tidigare skulle jag ha gett efter för min mentala blockering och tänkt “Jag kommer inte att sjunga låten perfekt så då låter jag bli”. Men inte nu längre! Min inre perfektionist kan se sig därbak, för det örat tänker jag inte längre lyssna på! Vill jag ställa mig på en scen och sjunga så gör jag det! För även om jag inte kan stoltsera med att ha träffat varenda en ton under det där uppträdandet på Sverigebåten, eller ens särskilt många, så var det desto mer fyllt av känsla och inlevelse, till åskådarnas förtjusning.

För mig kommer 2017 att bli året då jag vågar släppa loss på allvar, hänger du på?

Livet behöver inte vara perfekt för att vara fantastiskt!

Publicerad 12.01.2017 kl. 18:52

Det nya året kan bli ditt bästa någonsin – så här gör du!

 

Så står vi här igen med ett sprillans nytt år framför oss, ett oskrivet kapitel i livets bok.

Hur kommer du att påbörja kapitlet? Men framför allt – hur kommer du att avsluta det? Om 12 månader när du tänker tillbaka på året som gått, hur vill du känna då? “Jahaja, vart tog året vägen..??” eller “2017 var ett så jävla fint år!”

Om du som jag vill att det kommande året ska bli fantastiskt, vad ska avsnittet med namnet 2017 handla om?

Fast det vet vi egentligen redan, det handlar ju om huvudpersonen DU. Men vad kommer att utspela sig i huvudkaraktärens liv? Blir det en hisnande äventyrsberättelse á la Robinson Crusoe? En romantiskt Harlekinhistoria eller mer åt erotikhållet typ ”50 shades of gray”? En klassisk hjälteskildring i bästa Robin Hood-stil?

Vilken är den röda tråden i ditt livs bok?

Kanske du ännu inte har hittat den? Eller vill skifta till en ny? Planerar du att infria dina nyårslöften så fort du vaknar på nyårsdagens morgon, kasta dig ur sängen och ropa ”hej” till ditt nya jag? Rensa ur skåpen på allt kvarvarande julgodis och ila iväg till gymmet så dammet yr?

Grattis i så fall! Du har format de första meningarna på det annars ännu oskrivna kapitlet. Men stanna inte där utan fortsätt spinna vidare på handlingen. Tänk stort! Våga skapa förutsättningarna för att detta blir året som går till historien. Fundera vad som krävs för att just det här avsnittet ska ha en röd tråd - en meningsfull sådan - och driva innehållet framåt. Föra DITT LIV framåt.

Det är bara DU som vet vad som behövs för att du om 12 månader ska kunna utbrista “2017 var ett så jävla fint år!” Men här kommer ett tips: Begrunda vad som på riktigt betyder någonting i ditt liv. Är det familjen, hälsan, din personliga utveckling..?? Hur ska du göra för att få mer av det som betyder mycket för dig i din tillvaro?

Reflektera också över om det är någonting som hindrar dig från att ta ett kliv framåt. Är hindren verkliga eller enbart mentala blockeringar? Onödiga måsten som du eller någon annan satt upp? Ta chansen att frigöra dig från dem i samband med att ett fräscht kalenderår inträder!

Visst är det härligt med ett nytt års fräschör!

Vi får lämna det gamla, luggslitna solvarvet bakom oss och möta det nya som bättre människor - välmående, blomstrande och motiverade. Författa ett nytt kapitel i livets alster.

Jag håller tummarna för att din story med rubriken 2017 blir den bästa någonsin!

Skål för ett fantasktiskt nytt år!!

Publicerad 31.12.2016 kl. 21:18

När juldagsmorgon glimmar...

 

Juldagen är min absoluta favoritdag på julen. Det är då Lugnet infinner sig.

Det är då jag tänder en brasa i kakelugnen, drar på mig yllesockorna och kryper upp i soffhörnet med en god bok och en rykande varm glögg.

Det är då jag njuter av en skön löprunda och springer av mig julskinkan, struntar i julmaten och äter vad som faller mig in – idag ska det bli chicken tikka.

Det är då jag tänder alla ljus och gläds av att umgås med familjen i all sköns ro utan att ha bråttom någonstans.

Jag förundrar mig ofta över ett märkligt fenomen gällande julen.

Från att ha gått på högvarv hela december stannar vi plötsligt upp helt och hållet.

December är den månad på året då livet snurrar som häftigast, både privat och i arbetslivet. Hemma ska vi hinna med att julpynta, köpa klappar, skicka julkort och ordna glöggbjudningar. På jobbet ska året avslutas med glans samtidigt som vi ska planera inför nästa år.

Mitt yrkesval gör sitt därtill. Inom IT-branschen är denna tid på året kritisk. Överblivna IT-budgetar ska användas upp på ett förnuftigt sätt före årsskiftet. Dagarna innan jul samt ännu på mellandagarna jobbar vi arslet av oss för att hjälpa kunderna till så bra investeringar som möjligt.

De senaste veckorna har jag känt mig som en evighetmaskin.

Jag har inget emot att ge järnet den sista månaden på året, tvärtom! Det är en peppande utmaning att försöka ro iland året med schvung. Jag flyger och far, fixar och donar. Det höga tempot till trots brukar jag ha mycket energi och oförtrutet virvla runt.

När julafton väl infinner sig känner jag mig dock upphängd och nersläppt. Men det fina i kråksången är att:

Julen finns i mitt hjärta.

På bråkdelen av en sekund är jag där. Minns och återupplever den härliga stämningen, den pirrande förväntan, de kära traditionerna. Något som jag trots den årligen återkommande decemberbrådskan försökt föra vidare till mina barn, så att även de ska ha julen inom sig.

För om du inte har julen i ditt hjärta så finner du den inte under julgranen... *

Mysiga julhäsningar från soffhörnet till alla mina läsare!

* "If Christmas isn’t found in your heart, you won’t find it under a tree", Charlotte Carpenter

 

Publicerad 25.12.2016 kl. 14:05

Så prioriterar du dig själv utan att vara egoistisk

 

Du vet den där känslan när du vill göra en sak, men känner krav från andra på att göra någonting annat. Ibland har du svårt att avgöra hur du ska välja. Du vill följa din inre röst, men inte göra någon annan besviken. Inget lätt dilemma att lösa!

För några veckor sedan hade jag en coachingsession med en testklient och just detta dilemma dök upp. Personen i fråga ville spendera tid på en kär hobby, sambon tyckte dock att det var själviskt att vara så mycket borta från hemmet.

Frågeställningen är välbekant även för mig.

Jag känner ett sting av själviskhet varje vardagsmorgon klockan 7. Det är då jag ropar “hejdå” till resten av familjen och lämnar dem åt sitt öde. Där blir min man ensam med morgonrumban; “Pappa, var är min skolväska??”, “Pappa, kan du laga en smörgås?!”, “Pappa, jag glömde göra matteläxan!!”……

Orsaken är min morgonträning, som jag envist håller fast vid. Familjen får klara sig utan mig på morgnarna.

Är jag egoistisk? Nej, jag prioriterar mig själv. Det borde alla göra.

Du kommer hela livet att känna en massa förväntningar från andra - din chef, dina barn, dina vänner, din partner... Det är otroligt lätt hänt att bara leva upp till andras förväntningar och glömma bort sig själv.

Det är till och med vanligt att man helt börjar leva för andra, vilket i längden är ohållbart. Om man förnekar eller förändrar sig själv för att nå upp till andras krav kan man i slutändan tappa bort vad man tycker är viktigt. För ens mentala välbefinnande är det dock avgörande att veta vad man vill och inte vill ha i sitt liv.

För mig är det viktigt att träna. När jag gör det så fyller jag på mina förråd, både fysiskt och psysiskt. Jag har kommit fram till att den bästa stunden för min träning är morgonen, alltså får familjen klara sig utan mig då. På eftermiddagen och kvällen finns jag däremot där för dem, lagar mat, hjälper med läxor och skjutsar till hobbyn. Dessutom mycket gladare än om jag inte skulle ha tränat på morgonen!

Så vad är nyckeln till att prioritera sig själv utan att vara egoistisk?

Detta sker när du sätter dig själv i första rummet, utan att du trampar på någon annan. Klura ut vad som är viktigt för att du ska må bra OCH kommunicera det på rätt sätt.

Min testklient var redan på det klara med hur betydelsefull hobbyn var, men hade inte haft ett ordentligt samtal om saken hemma. Efter en diskussion nåddes samförstånd om fritidintressets signifikans för välbefinnandet och beskyllningarna om egoism upphörde.

Det är inte själviskt att prioritera sig själv och sina behov! När du gör saker du tycker om så blir du gladare och får mer energi. Energi som du sen i din tur kan ge vidare. För att orka ta hand om andra måste du ta hand om dig själv först! Extra viktigt att tänka på såhär i juletider när förväntningarna och kraven tenderar att hopa sig…

Har du en lista på allt som ska hinnas med innan julafton? Skriv ditt eget namn högst upp!

Publicerad 18.12.2016 kl. 22:02

4 steg till en bättre team spirit

 

En fredagseftermiddag i december för många år sedan knackade jag på dåvarande chefens, VD:ns, dörr. Audiens beviljades och jag framförde mitt ärende, en angelägenhet som jag funderat på en tid. Efter en inledande argumentering kom jag till saken och föreslog att vi borde genomföra en personalundersökning.

Svaret kom rappt men vänligt: ”Det behövs inte. Jag vet redan att personalen mår bra.”

Han fortsatte leende:

“Jag har världens bästa mått på arbetstillfredsställelse.”

“100% av personalen deltar i företagets julfest ikväll, för tredje året i rad. För mig är det bevis på att alla trivs och mår bra i gruppen”, sade han glatt.

Jag tänkte fortsätta med att hävda att det ju alltid finns saker att förbättra och att man genom en personalenkät får bra tips på områden som kan utvecklas. Men chefen ansåg helt klart att denna diskussion var avslutad, så jag hejdade mig och nöjde mig med utgången av samtalet.

Efteråt har jag förstått hur insiktsfull han egentligen var. Vi hade faktiskt en sällsynt positiv laganda på den arbetsplatsen. Alla ställde upp för varandra, jobbade mot samma mål och hade enormt roligt tillsammans. Detta syntes även i resultatet, företaget blomstrade. Och i julfestdeltagandet :)

En väl fungerande grupp kan åstadkomma vad som helst.

Varje team, stort som litet, har sin egen gruppdynamik – må det så vara en arbetsplats, ett idrottslag eller en familj. När en grupp fungerar bra går allt som en dans, medan ett odynamiskt gäng kan få även de enklaste saker att gå käpprätt åt skogen. Om så är fallet, hur bär man sig åt för att förbättra team spiriten?

Detta är inte gjort i en handvändning, dock fullt möjligt med lite tålamod och några rättesnören. Jag har identifierat “de fyra S’n” som kritiska framgångsfaktorer:

1. Samhörighet

Att få känna samhörighet är en av de viktigaste källorna till tillfredsställelse i livet. Vi behöver alla erfara att vi tillhör någonting större. En gemenskap med likasinnade ger meningsfullhet för oss som individer. Fundera över exakt VAD som får teammedlemmarna att känna tillhörighet och vara stolta över sin arbetsgivare, sitt team eller sin förening. Hit hör till exempel gemensamma värderingar.

2. Sammanhållning

För att en grupp ska lyckas i sina målsättningar behövs en bra sammanhållning. Det innebär att ingen lämnas utanför, utan alla engageras. Var och ens kunskapsområde utnyttjas på bästa sätt och i bästa samförstånd. En bra sammanhållning föds av ambitiösa målsättningar att jobba mot, en öppen och konstant kommunikation samt en stark tro på teamets kapacitet. I grupper med stark sammanhållning finner man många nära vänskapsförhållanden – så var fallet på den arbetsplats jag nämnde ovan.

3. Samarbete

Samarbete uppstår av viljan att hjälpa varandra för att uppnå ett större syfte eller en målsättning. Ett fint samarbete kan verka vara en självklarhet för att skapa en stark teamkänsla. Ändå är det otroligt vanligt att gruppmedlemmar motarbetar varandra. Detta härstammar oftast från avundsjuka eller svag självkänsla. Identifiera orsaken till dåligt samarbete, och om möjligt lägg om pusslet så att det bildas nya konstillationer där teamwork kan grönska.

4. Stämning

Ha roligt!! Glädje föder mer glädje, vilket skapar framgång. Så är det bara. Satsa på teambuilding, julfester, andra roliga aktiviteter, skämt och skratt, och du ska se att team spiriten skjuter i höjden!

Lycka till!

Stämingen i topp på förra sommarens teambuilding aktivitet
Publicerad 08.12.2016 kl. 22:05

Fångad av lagens långa arm

 

Bilkön sniglar sig framåt. Att ta sig ut från Helsingfors är inte precis det mest fartfyllda man kan sysselsätta sig med halv fem en vardagseftermiddag. Nåväl, bara att ta det lugnt och knäppa på radion. En gammal goding strömmar ut; Bohemian Rhapsody med Queen.

Utan att tänka desto mer på saken börjar jag sjunga med i låten och sittdansa, en favoritsysselsättning i bilen. Stannar för rött ljus som lyser ilsket i novembermörkret, men låter mig inte bekomma utan dansar vidare med inlevelse.

Så sker en ödesdiger räcka av händelser.

Bilkön framför försvinner i fjärran, rödljuset slår om till grönt samtidigt som Freddie Mercury sätter i en högre växel och jag följer hans exempel. Omedvetet blir jag lite för ivrig med gaspedalen och plötsligt flammar skyn upp. Sången fastnar i halsen när jag fattar att jag just blivit fotograferad av en fartkamera! Resten av hemresan sker i moloket tillstånd, utan sång och dans.

Väl hemma använder jag all min mentaltränarkapacitet till att coacha mig själv. Hänt är hänt och det enda jag kan göra nu är att släppa saken. Detta lyckas förvånansvärt bra och irritationen över misstaget börjar klinga av.

14-årige sonen märker dock att jag är disträ och undrar om allt är bra. Harmen slår till med förnyad kraft och får mig att hoppa jämfota av irritation medan jag berättar vad som hänt.

Sonen börjar gapskratta, tar min hand, leder mig till närmsta stol och ber mig sätta mig.

Han placerar sig framför mig och säger:

“Sätt dig i en så bekväm ställning som möjligt.
Lägg dina händer på magen och slut ögonen.
Ta nu ett djupt andetag och andas ända ner i magen, känn hur din mage blir större av luften.
Andas in via näsan och ut genom munnen.
Upprepa långsamt tio gånger."

Snällt gör jag som han säger och känner hur jag blir lugnare och mer bekymmersfri för varje andetag.

När jag öppnar ögonen igen sitter sonen där och skrattar försmädligt. Jag skrattar med honom, vi vet båda att jag just har fått smaka på min egen medicin.

Senare på kvällen kan jag inte låta bli att fnissa åt det skedda, speciellt när jag tänker på hur fartkamerans bild kommer att se ut. En energiskt sittdansande och sångvrålande figur mitt i värsta rusningstrafiken en slaskig eftermiddag i november hör nog inte till vanligheterna…

Oops jag blev plåtad!
Publicerad 22.11.2016 kl. 18:06

En annorlunda måndagsmorgon

 

Måndag morgon. Totalt höstmörker, regnblank asfalt och långrandiga radiomorgonpratare. Bilfärden in till stan går nästan som på autopilot, morgonträningen likaså. Skyndar in i duschen i hopp om att hetvattnet ska få mig ur autopilot-mode innan veckans första möte kl 9.

Där står jag i duschen och väntar på inspiration inför arbetsveckan.

Plötsligt blir jag varse om en melodi. “Hjälp nu är det kört, jag har börjat höra röster”, hinner jag tänka före jag fattar att sången kommer från duschbåset bredvid.

“Undrar vad hon har för hemligt vapen mot dystra höstmorgnar”, tänker jag lite avundsjukt, nyfiket och uppiggad. Stänger kranen och känner mig lite mer redo att ta mig an en ny arbetsvecka.

Kvinnan som gnolat så intensivt kliver ut ur duschen ungefär samtidigt. Hon fortsätter nynna och jag kommenterar muntert “Vad roligt att höra någon sjunga sådär glatt på måndag morgon”.

Kvinnan tittar upp och brister i gråt.

Jag står mållös och handfallen. Hon hulkar fram en förklaring: “Min pappa gick bort i förra veckan. Han älskade denhär sången”.

“Han föll ner från hustaket i onsdags och dog på direkten”, fortsätter hon stötvis.

Jag är totalt överrumplad. Beklagar det skedda och frågar försiktigt om hon vill prata mer om saken. Det vill hon. Medan vi gör oss i ordning för arbetsdagen lättar hon sitt hjärta. Sen skiljs vi åt, men hon dröjer kvar i mina tankar en lång stund.

Jag hade blivit påmind om livets skörhet, om hur snabbt allting bara kan ta slut.

Kvinnans pappa fick inte uppleva denna måndagsmorgon. Men det får jag. Plötsligt bångnar jag under en enorm tacksamhetskänsla. Vad spelar det för roll med höstmörker, tråkiga radiopratare och tidiga morgnar när det finns så mycket att vara tacksam över! Livet, familjen, arbetet, hälsan, vännerna, ja ALLT!

Den tillfälligt borttappade inspirationen är tillbaka, tänk så besynnerligt att det behövdes en annan människas sorg till det..

Önskar er alla en fin dag och en bra fortsättning på veckan!

Publicerad 01.11.2016 kl. 09:29

Drömmer du också om framgång, ökad livskvalitet, mer energi och glädje?
Men hur gör man?
Här på bloggen får du tips på hur du kan bli din egen lyckas smed och mentalt starkare.

Jag är utbildad mental tränare med stort intresse för knoppens och kroppens välbefinnande. Mitt fokus är inom motivation och stresshantering. Jag har även många års erfarenhet av mental träning för idrottare. 

Amy Skogberg
 
Jag erbjuder föreläsningar både för företag och idrottsföreningar. Populära teman för idrottare är laganda eller hur man blir en vinnare. Populära teman för företag och arbetsteam är motivation av medarbetare eller stresshantering). Kontakta mig för mer information per epost