Lat som en katt

 

Har du testat avslappningsövningar nångång?

”Bra fråga, vad menas med avslappningsövningar?”, kanske du undrar.

Jo, de är till exempel meditation, självsuggestioner eller muskulär avslappning. Det sistnämnda innebär att man intar en bekväm ställning och omväxlande spänner versus slappnar av alla muskelgrupper i kroppen. Det har jag hållit på med varje dag i en veckas tid nu.

Hör och häpna, men det fungerar faktiskt!

Till och med på en så totalt helspänd person som jag, med en spänningsnivå mer likt stålvajer än fiolsträng. För varje dag har stålet gett vika mer och mer. Fram träder ett både lugnare och piggare jag – till min familjs stora förtjusning.

Men det intressanta är ju faktiskt inte ATT det fungerar, utan VARFÖR det fungerar!

Hur är det möjligt att man kan må så mycket bättre av att ligga på golvet som en lat katt och spänna en muskel i taget?

Du har kanske hört om hur kroppen reagerar när man känner sig stressad? Hjärnan sänder ut stress-signaler till kroppen, som omedelbart förbereder sig på att fly eller kämpa. Blir en fiolsträng eller stålvajer.

Samma sak händer när du gör avslappningsövningar, fast omvänt!

Hjärnan signalerar nu till kroppen att den kan återgå till viloläge. Att den kan släppa alla krav och måsten. Att det nu bara är lugn och ro som gäller.

Så skönt, tänker kroppen och belönar dig genast. Den sänker pulsen och blodtrycket, höjer energinivån men sänker stressnivån, förbättrar koncentrationen och sömnen… Blir en lat katt - dock färdig att närsomhelst snabbt och elegant skutta mot nya äventyr.  

Låter bra, men hur ska man komma igång då? Det skriver jag mer om nästa gång, nu ska jag vara lat som en katt en stund..

30.09.2015 kl. 16:57

Mission Impossible: Stoppa vardagsrumban!

 

Att lyssna till det 20 minuter långa avslappningsprogrammet varje dag i två veckors tid ter sig som en omöjlig hemuppgift.

”Om ni inte har möjlighet att ta 20 minuter tid för er själva varje dag så är det någonting allvarligt fel i era liv”, påstod Bengt, vår lärare.

“Hjälp, mitt liv är allvarligt fel”, tänker jag dystert när jag inser hur min dag ser ut.

Kommer hem från jobbet klockan fem, lagar en god och näringsrik middag, tömmer diskmaskinen och fyller den igen, förhör engelska ord och matar katten, fyller tvättmaskinen och medlar i ett syskonbråk, letar reda på en försvunnen telefon och häller i mig en kopp kaffe, plåstrar om ett finger och syr i en knapp, tömmer tvättmaskinen och pratar i telefon med svärmor...

Klockan nio är den yngre generationen i säng – om allt går som i Strömsö men så är ju sällan fallet – varvid det är dags att uppmärksamma parförhållandet. Vilket oftast bara resulterar i oundvikliga samtal om vem som ska hämta ungarna, handla mat, betala räkningar, när vi ska hälsa på morföräldrarna och vad vi ska göra i helgen...

Klockan tio snubblar jag i säng och somnar på en minut.

Hur i helsike ska jag få inklämt 20 minuter av egen tid och total avslappning i denna ständigt snurrande vardagsrumba??

Samtidigt som jag ställer mig frågan så slås jag av insikten att jag helt enkelt bara måste ta mig den tiden!!

Det är dags att trycka på pausknappen och stoppa den skenande dansen.

När jag tänker efter så är det nog inte så farligt om familjen äter smörgåsar till middag ibland, tvätthögen tillfälligt växer och jag ringer svärmor på helgen istället. Den tanken gör mig väldigt, väldigt glad. Ja rentav avslappnad.

 

23.09.2015 kl. 21:58

Andas, för sjutton!

 

Ja ja, jag vet att jag andas fel. Ytligt, snabbt och fladdrigt. Men vem bryr sig? Så länge jag får tillräckligt med syre för att överleva så är väl allting bra?

Efter den här dagen bryr jag mig!

I morse vaknade jag med en molande huvudvärk som strålade ända ner till nacken. Åkte ut till Solvalla, släpade mig in i klassrummet och slog mig ner. Lutade huvudet i händerna och roade mig med att tippa vilken tid jag skulle bli tvungen att ta värkmedicin.

Stillasittande i ett syrefattigt klassrum spänt koncentrerad för att försöka ta in allt nytt – min erfarenhet sade mig att värkmedicinen sannolikt skulle åka fram ur handväskan sisådär vid lunchtid.

Så fel jag hade!

Vid lunchtid hade huvudvärken och nackspänningarna börjat lätta. Fyratiden på eftermiddagen var de helt borta. Och inte nog med det, jag kände jag mig piggare än på länge! Hur i helskotta gick det här till?

Vi höll på och andades hela dagen, andades rätt alltså. Genom olika övningar försökte vi hitta rätt andningsteknik, typ: “ta ett djupt andetag genom näsan – andas in ända ner till magen – håll andan och räkna långsamt till 5 – andas ut”.

I takt med att jag andades allt djupare märkte jag hur någonting hände med min kropp.

Jag kände hur varenda cell i hela mig blev fantastiskt tacksam för att få  ordentligt med syre för första gången på evigheter. Ett märkligt tillstånd infann sig; kroppen började slappna av samtidigt som cellerna började spritta runt i schottistakt.

Med förvåningens finger i häpnadens mun skuttade jag in i bilen och styrde hemåt efter avslutad kursdag. Avslappnad, avstressad, återhämtad och energifylld. Och utan huvudvärk.

17.09.2015 kl. 23:21

Hur gör man för att slappna av?

 

Så har jag tagit mina första stapplande steg mot att bli mentaltränare. Första kursdagen resulterade i en tung insikt – jag har en lååång väg att gå.

Efter 20 år inom IT-branschen har jag lagt mig till med en minst sagt hektisk livsstil.

Mina arbetsdagar är fyllda av statusuppdateringar, kundmöten, deadlines, rapporter, kvartalsslut och twittrande.

På mentaltränarkursen, däremot, är det ett mycket lugnt tempo. Vi bekantar oss med alla kursdeltagare i lugn och ro, vi gör övningar som får ta den tid den tar och efteråt reflekterar vi över hur de kändes och vad vi lärde oss.

Det första vi ska lära oss är avslappning. Jag är skitdålig på att slappna av.

Oräkneliga är de gånger som jag kommer på mig själv med att otåligt undra vad vi ska diskutera härnäst. Gång på gång sträcker jag mig efter telefonen för att åtminstone kunna utnyttja tiden till att twittra, men minns att jag lovat ha den avstängd i väskan.  

Till hemläxa får vi ett ljudband som innehåller en 20 minuters avslappningsövning. Min första tanke är om jag kan lyssna på den under joggingturen jag planerat för kvällen? Nej, för det är lite svårt att slappna av musklerna medan du springer... Jaha, nå kan jag lyssna på den i bilen då? Nej, för det är faktiskt meningen att du ska lägga dig ner och slappna av i 20 minuter!!

Plötsligt kommer jag att tänka på hur det gick när min före detta kollega bytte bransch.

Hon sadlade om från effektiv IT-kvinna till spa-företagare med bland annat ansiktsbehandlingar på menyn. Behandlingarna började alltid helt som sig bör med lugna, harmoniska, långsamma rörelser - men efter en stund upptäckte hon att det från IT-branschen anammade effektivitetstänkandet obemärkt hade tagit över och hennes händer vispade på som bara den i kundens ansikte.

Precis så känner jag mig nu.

16.09.2015 kl. 21:42

Nu ska jag bli Coach! Eller?

Coach. Jag smakar på ordet. Om och om igen. Såsom jag gjort rätt ofta den senaste tiden.

Coach. Ett fint ord. Ett auktoritärt ord. Ett stort ord. Ett hajpat ord. Ett urvattnat ord?

Coachar har dykt upp som svampar ur jorden den senast tiden.

Men vad gör en coach egentligen? Googla på ordet och du får till svar allt från fotbollstränare till mentor. Denna diversitet till trots så finns det faktiskt en förenande faktor - en coach är en person som hjälper dig att nå dina målsättningar, dina drömmar.

I mitt stilla sinne undrar jag om det exponentiellt stigande antalet coachar beror på ökad efterfrågan av coachingtjänster, eller på att fler och fler söker en roll där de känner att de kan “make a difference”?

Jag hör till dem som vill göra skillnad.

Tänk om jag kunde hjälpa någon annan att hitta sina inre styrkor. Tänk om jag kunde bidra med min kunskap så att att någon annan inte gör samma misstag som jag själv gjort. Tänk om jag kunde ge någon annan verktyg för personlig utveckling.

Nu är det äntligen slut på “Tänk om…”!

I morgon tar jag första steget. Första steget mot att bli Coach! Mentaltränarutbildningen, här kommer jag! Och se upp, jag har helt enorma förväntningar!

15.09.2015 kl. 20:51

Drömmer du också om framgång, ökad livskvalitet, mer energi och glädje?
Men hur gör man?
Här på bloggen får du tips på hur du kan bli din egen lyckas smed och mentalt starkare.

Jag är utbildad mental tränare med stort intresse för knoppens och kroppens välbefinnande. Mitt fokus är inom motivation och stresshantering. Jag har även många års erfarenhet av mental träning för idrottare. 

Amy Skogberg
 
Jag erbjuder inspirerande föreläsningar
Populära teman är laganda, hur man blir en vinnarskalle,
motivation av team-medlemmar och stresshantering.
Kontakta mig för mer information per epost

Senaste kommentarer